Artics

Det här med inspiration och ork är en intressant sak, jag ha rinte haft inspiration till att göra något som har haft med musik, rita, fota eller något sånt att göra och plötsligt vaknar jag upp, märker att jag har precis skrivit två låtar i min dröm (tyvärr kommer jag inte ihåg dem) Sedan sätter jag igång datorn och börjar redigera(?) bilder jag tagit och sedan tar jag fram mitt ritblock och ritar av dem....
Jag har fått tillbaka min inspiration!!

Jag önskar dock att det kunde hålla i sig och att jag kunde komma ihåg saker...Men det här var första gången jag drömmer något så klart som jag drömde låtarna, jag hade verkligen två låtar och kunde ha sjungit och spelat dem om jag kommit ihåg dem. Det var nästan läskigt när jag vaknade upp och märkte det....



Byebye Nic

"It's gonna burn for me to say this
But it's coming from my heart
It's been a long time coming
But we done been fell apart
Really wanna work this out
But I don't think you're gonna change ya
I do but you don't
Think it's best we go our separate ways
Tell me why I should stay in this relationship
When I'm hurting baby, I ain't happy baby
Plus theres so many other things I gotta deal with
I think that you should let it burn"

"This life don't last forever
So tell me what we're waiting for
We're Better off being together 
Than being miserable alone

Hold my hand
Baby I promise that I'll do
All I can
Things will get better if you just hold my hand
Nothing can come between us if you just hold,
hold my, hold, hold my, hooold, hold my hand."

Det är konstigt när två helt olika texter kan tilltala en på exakt samma vis, dessa två texter är gjorda helt olika artister, men båda säger till mig att håller vi ihop kommer vi att klara av det men samdigt så måste vi släppa när det inte längre stämmer.
Michael Jackson lämnade jorden förra året och första raden han säger i sin låt är "This life don't last forever" den är så klockren och man får nästan rysningar. Han skulle precis ut på sin sista turner, har precis fyllt 50 men hans liv tar ett plötsligt slut...
Mycket kan hända under väldigt kort tid och saker kan hända plötsligt, när du känner att det är rätt eller när du inte tror att det kommer hända igen, ta chansen. Man kan inte få mer än ett bakslag, men man kan även få ett positivt resultat.
Och som Usher sjunger i sin låt "I really wanna work this out, but I don't think you're gonna change", testa att lösa det, allt kan fixa sig, personen kanske inte behöver ändra sig utan ni bara behöver komma in i relationen med en annan syn....

Ta tillvara på livet innan det är för sent, för inget är för sent när man älskar.



Byebye Nic

Det är underligt hur något kan fånga vårat intresse så pass mycket att man fastnar totalt för det, det är underligt att ibland kan det där intresset försätta oss i fara och vi kan själv inte se det. Det är underligt hur något estetiskt snyggt kan tilltala oss så mycket att vi inte kan sluta titta på det, det är underligt att även om det inte är 10 poäng värt, så kan vi inte låta bli att tilltalas av det.
Vad är et egentligen som gör att det är så? Har vi en del i hjärnan som säger åt en att falla för vissa saker och vissa personer? Eller är det bara något vi tror vi gör men egentligen gör vi inte det. Har vi kanske intalat oss själva för att vi vill att det ska vara så?

Många tycker att konsten ska sitta på en duk eller på ett papper, vissa tycker att det ska sitta på väggar och vissa tycker att det ska sitta på människans kropp. Vissa tycker även att denna kropp ska användas till flera olika ting, att sätta nålar in i den på olika vis och ställen, att utsätta den för påfrestning och göra illa den på olika vis. Trots allt detta är den fortfarande en underbar skapelse, det naturliga hos människokroppen försvinner aldrig, även om den målas över med olika motiv, eller om det missbrukas med våld eller något annat som misspryder, man ser fortfarande det inre komma ut. Det vackra och underbara....

Jag känner att jag verkar väldigt konstig just nu, men det är så här jag ser saker, jag ser inte bara en människa framför mig, jag ser detaljerna. Jag ser hur munnen rycker vid tillbaka pressat skratt, jag ser blänket i ögonen under den ynka sekund det finns där, jag ser formerna och färgerna. Även om allt skulle vara totalt kvaddat ser jag ursprunget...Det är något jag vill få ner på papper också, så att andra kan se det jag ser, men jag vet inte hur, jag försöker och försöker, men lyckas inte riktigt....



Bye bye Nic

Kan någon svara mig hur det går ihop att jag har jul känslor och samtidigt är otroligt sugen på italiensk mat?
Jul har ju inget med Italien att göra, men ändå är jag sugen på det...Jag förstår inte det här...

Men snart är det faktiskt jul, det är bara ungefär tre veckor kvar så är det jul afton, det är även andra advent på söndag....
Tänk er att fira julafton på ett ställe som du alltid velat besöka, som tex om man alltid velat besöka New York, tänk er att stå p Time Square och titta på allt folk som går där...
Eller tänker er att fira julafton på ett varmt ställe, kanske Thailand eller varför inte Galápagosöarna?
Skulle man då fortfarande ha julkänsla eller kommer man då byta ut det mot sommarkänslor?



Byebye Nic