Artics

Inser nu att det var riktigt länge sen jag skrev nått, ett x antal månader sen.... Mycket har hänt sen dess men jag orkar inte dra upp det, de som vet vet och så tänker jag låta det stanna....

Livet är en berg och dalbana det har jag förstått nu och det förklarar varför man blir yr ibland...

Ibland kan det kännas som om livet håller på att gå under, men inte långt efter det händer någonting som du antingen längtat efter eller som gör dig otroligt glad. Problemet med det är bara att efter det kommer bomben igen, någonting händer som gör att du har svårt att sova, att kliva upp, att överhuvudtaget orka göra någonting annat än att bara sitta och stirra in i väggen...

Min far har precis skaffat en blogg, eller vad man ska kalla den. Det kändes först lite konstigt men när han förklarade varför han skaffat den och när jag läst det som stod på sidan kändes det verkligen som om det var en bra idé.

Läxa, jobb, plugga vidare, studenten, sommarjobb, flytta?, eller kanske stanna kvar, resa, vänta några år, tänka på sig själv eller andra också, körkortet...
Det är massor som går omkring i hjärnan just nu, och det mesta måste man har fått en klarsyn på innan slutet av Februari så att man har någon chans... Det är väldigt mycket stress....




Byebye Nic

Idagär en dag då jag skulle vilja åka hem och ta på mig de mysigaste kläderna jag har och bara njuta av kvällen, men tyvärr ska man fara iväg och planera....

Nu efter jag har slutat ska jag gå och köpa min balklänning, ser framemot det jättemycket. Jag hoppas jag kommer vara lika nöjd när balen äntligen kommer, annars blir jag sur på mig själv...

Men det var inte det jag ville snacka om, det är så mycket med skola och framtiden som går omkring just nu så jag vill egentligen inte prata om det alls, utan mysiga saker.
Jag såg en tjej med en "body" sån här heldress, fast mjukisdress. Den ser så skön ut och den lockar verkligen på en och säger "köp mig, köp mig" men jag skulle nog aldrig använda den tyvärr...Jag är inte på myshumör tillräckligt ofta för att den ska vara värd sina pengar, inte just nu iaf.
Många saker är mysigt just nu, men allt jag vill är att ta det lugnt....



Byebye Nic

Det här med inspiration och ork är en intressant sak, jag ha rinte haft inspiration till att göra något som har haft med musik, rita, fota eller något sånt att göra och plötsligt vaknar jag upp, märker att jag har precis skrivit två låtar i min dröm (tyvärr kommer jag inte ihåg dem) Sedan sätter jag igång datorn och börjar redigera(?) bilder jag tagit och sedan tar jag fram mitt ritblock och ritar av dem....
Jag har fått tillbaka min inspiration!!

Jag önskar dock att det kunde hålla i sig och att jag kunde komma ihåg saker...Men det här var första gången jag drömmer något så klart som jag drömde låtarna, jag hade verkligen två låtar och kunde ha sjungit och spelat dem om jag kommit ihåg dem. Det var nästan läskigt när jag vaknade upp och märkte det....



Byebye Nic

Det är underligt hur något kan fånga vårat intresse så pass mycket att man fastnar totalt för det, det är underligt att ibland kan det där intresset försätta oss i fara och vi kan själv inte se det. Det är underligt hur något estetiskt snyggt kan tilltala oss så mycket att vi inte kan sluta titta på det, det är underligt att även om det inte är 10 poäng värt, så kan vi inte låta bli att tilltalas av det.
Vad är et egentligen som gör att det är så? Har vi en del i hjärnan som säger åt en att falla för vissa saker och vissa personer? Eller är det bara något vi tror vi gör men egentligen gör vi inte det. Har vi kanske intalat oss själva för att vi vill att det ska vara så?

Många tycker att konsten ska sitta på en duk eller på ett papper, vissa tycker att det ska sitta på väggar och vissa tycker att det ska sitta på människans kropp. Vissa tycker även att denna kropp ska användas till flera olika ting, att sätta nålar in i den på olika vis och ställen, att utsätta den för påfrestning och göra illa den på olika vis. Trots allt detta är den fortfarande en underbar skapelse, det naturliga hos människokroppen försvinner aldrig, även om den målas över med olika motiv, eller om det missbrukas med våld eller något annat som misspryder, man ser fortfarande det inre komma ut. Det vackra och underbara....

Jag känner att jag verkar väldigt konstig just nu, men det är så här jag ser saker, jag ser inte bara en människa framför mig, jag ser detaljerna. Jag ser hur munnen rycker vid tillbaka pressat skratt, jag ser blänket i ögonen under den ynka sekund det finns där, jag ser formerna och färgerna. Även om allt skulle vara totalt kvaddat ser jag ursprunget...Det är något jag vill få ner på papper också, så att andra kan se det jag ser, men jag vet inte hur, jag försöker och försöker, men lyckas inte riktigt....



Bye bye Nic

Kan någon svara mig hur det går ihop att jag har jul känslor och samtidigt är otroligt sugen på italiensk mat?
Jul har ju inget med Italien att göra, men ändå är jag sugen på det...Jag förstår inte det här...

Men snart är det faktiskt jul, det är bara ungefär tre veckor kvar så är det jul afton, det är även andra advent på söndag....
Tänk er att fira julafton på ett ställe som du alltid velat besöka, som tex om man alltid velat besöka New York, tänk er att stå p Time Square och titta på allt folk som går där...
Eller tänker er att fira julafton på ett varmt ställe, kanske Thailand eller varför inte Galápagosöarna?
Skulle man då fortfarande ha julkänsla eller kommer man då byta ut det mot sommarkänslor?



Byebye Nic

Aj, att baka kan vara en farlig sysselsättning, speciellt om oljan känner för att hoppa upp och bita en i handen....(har inte hänt mig, utan någon annan)

Precis som Emilia skrev på "ansiktsboken" så kan man ju undra vars alla är när man behöver kramar, men som tur är träffar man folket någon dag senare men då är det inte säkert att man är lika kramsugen som dagen innan... ett dilemma, och då slutar det med att man kramar kudden eller nallen istället....

Man borde ha en knappt som man trycker på som skickar hit den man som mest vill krama direkt när man är kramsjuk, eller vad säger ni?



Byebye Nic

Att känna att man vill vara med någon så mycket att man nästan blir helt galen är inte roligt när man vet att den möjligheten finns inte. Och samtidigt vara på myshumör gör inte saken bättre heller....

Just nu skulle jag inte tacka nej till att krypa upp i en gosig soffa, ha en varm filt och en bra film att titta på, och kanske ha någon där som man kan titta med, en kompis eller vad man nu har...Men, tyvärr finns inte den möjligheten och inte möjligheten att vara med den jag vill heller....

Ensamhet är inte alltid dåligt, men i desperatens dis passar den nog inte in



Byebye Nic

När man väl gjort klart en sak kommer nästa över en som ett jordskred... En lugnstund verkar inte finnas i livets ordbok, för ifall det finns har livet nog missuppfattat det stort...
Men klaga ska man inte göra, just för att vi inte har en lugnstund säger det att vi i alla fall har något att göra och det ska vi vara tacksamma för, märk vad du har innan det är för sent. Plötsligt kan det fösvinna och då är det för sent...



Byebye Nic

"Love who you love, with all that you have"

Flyg inte igenom livet som om det var en jettävling, glid istället och visa de du bryr dig om att du bryr dig om dem. Ta ALDRIG förgivet att de vet att du älskar dem, man kan aldrig säga de tre orden för mycket "Jag Älskar Dig"

Göm aldrig dina känslor och de du älskar från omvärden, visa din kärlek, skrik ut de du känner. Varför hålla inne på de underbara känslorna va kärlek, de är få och de är värderade högt, varför inte visa hur mycket du uppskattar dem och hur du inte vill förlora dem...?

"I want to love you out loud"



Byebye Nic

Äntligen är det helg, det känns verkligen att man är tillbaka på skolan och att det är sista året. Men ändå har den här dagen flytit på jättebra, jag och Ollie har haft dagen som på ett rullband, vårat projektarbete har verkligen kommit igång nu men vet ändå inte om det kommer att funka än...
Jag önska att alla dagar kunde vara som den här, det har gott bra på de flesta lektionerna och man känner att man kommer någon vart med det man gör, tyvärr är såna här dagar sällsynta men de händer....
Jag ska inte klaga, jag kan verkligen inte klaga över något nu, det känns inte lika mörkt som det gjorde förra året och det är jag riktigt tacksam för, jag hade inte klarat av ett år till med den pressen.

Jag har ett tips till folk som känner sig stressad och känner att de verkligen kommer antingen gå in i väggen eller få magkatarr (?)
Ta en stund om dagen då ni gör något ni tycker är roligt, det kan vara vad som helst, som ni också känner är avslappnande. Det behöver inte vara länge, kanske 10 minuter, men det hjälper mycket. Och har ni suttit inne länge, ta en liten promenad, har du en hund är det ännu bättre, hunden behöver ju få komma ut och göra sina behöv. Jag kan lova att ni kommer må bättre och känna mer er lugn, jag har själv testat och har fått bra resultat.
Sedan, har ni problem eller ni gruvar er för något, ta tag i det, vänta inte. Ni kommer bara bli mer stressad eller mer oroad, sen ska ni heller inte boka upp er så att ni aldrig har en hel helg ledig, det behövs ibland, i alla fall att det ser ut som om ni har en hel helg ledig...
Mitt tips till er, jag hoppas att det kommer hjälpa

Byebye Nic

Huvudvärk och skolangår inte riktigt hand i hand tyvärr, och det kan jag berätta med erfarenheter...

Imorrn är det sista (förhoppningsvis) gången jag behöver ta prover. och jag hoppas att resultatet kommer att vara bra så att jag inte har några komplikationer efter allt nu, det skulle jag inte orka med...
Men jag har i alla fall fått tillbaka lite ork! Det är positivt, men det var inte det här jag hade tänkt skriva om.

Har ni någon gång varit med om att ha en huvudvärk så att det känns som om någon står och petar med en pinne på din hjärna? Om inte, hoppas jag att ni slipper det också. Det är en jättejobbig huvudvärk som inte försvinner, jag har haft den i fyra dagar och det sticker som tusan och jag kan lova att efter en hel dag har du blivit galen... Huvudvärkstabletter verkar inte heller funka...


Byebye Nic (förlåt om bilden ör lite stötande)

Wow, det var ett tag sedan jag skrev... jag får nog kanske ta och skärpa mig på det planet men inte så lätt när man inte sitter så ofta vid datorn nu längre

Jag tror jag aldrig riktigt fastnat i en bok som jag har gjort med den här serien, House of night serien. Det är inte precis för att boken är så speciellt bra egentligen utan för att jag fastnade för huvudpersonen och såg lite av mig själv i henne, det var lite egendomligt...

Jaha snart börjar skolan och man måste ta ett beslut om vars man ska ta vägen efter man har tagit studenten, tyvärr har jag inte någon riktig aning om det, är väldigt förvirrad över det just nu, men snart kanske jag kommer på nått
Kanske lite volentärarbete någonstans i världen...? Eller vad sägs om det?

Det där kallar man galen, jag satt och tittade på TV med mina föräldrar igår när jag plötsligt fick upp en massa olika "bilder"/"scener" från en bok jag läst (det blir en film i min hjärna när jag läser) och jag kunde inte för mitt liv komma på vad det var för bok, hur den såg ut eller när jag läst den. Jag blev så frustrerad att jag faktiskt kom ihåg hela boken men ändå kunde jag inte komma på vilken det var.
Jag frågade flera personer om det lät bekant på nått vis, för det lät ju som en bok dom kanske skulle ha läst men ingen kunde hjälpa mig så då skulle jag försöka söka på internet. Då funkade inte internet....
Jag hade komit upp i sånt högt varv att när jag la mig i sängen slocknade jag direkt, sen nu när jag vaknade tänkte jag att jag kanske skulle prova om internet funkade och  sökte på goggle "bok med mord och husbil"
Första sidan som ko upp var rätt bok!.....  "Prykopaten med Dead Koontz"

Det är en riktigt riktigt riktigt bra bok så jag rekommenderar den för de som inte har läst den

Byebye Nic

Okej, jag ursäktar redan nu om det här väcker starka känslor på något vis alls...

"Vad får man ut av att säga till någon annan att de är fel, eller att de är så usla på nått de gillar? Det är ju inte precis som om de själva kommer få bättre självförtroende eller nått sånt, och det är ju inte precis som om personen ska svara: ”åh tack så mycket, jag tycker du är det snyggaste jag sett, ska vi bli tillsammans?” Det finns ju en del som tar åt sig av såna kommentarer och det är ju inte precis som om de kan svara: ”åh, så snällt, jag var just påväg att fråga om du blev tappad i hundskit eller om det bara är ditt utseende” För det är ju elakt tillbaka och då är man inte mycket bättre själv.

Så vad ska man svara? Hur visar man att man inte bryr sig ett skit men man tycker att de borde sluta, för till slut kan det gå åt helvete? Och nog vet man att de inte vill höra samma kommentar tillbaka, men jag kommer nog aldrig förstå vad de får ut av det. Det är som sagt bara elakt.

Visst alla kanske inte älskar sitt utseende men bara för det hatar man det ju inte, jag hatar inte mitt, jag har bara vissa dagar som jag gillar det lite mindre. Jag är faktiskt riktigt nöjd med hur jag ser ut just nu, och det skäms jag inte för att säga. Okej, jag är lite ledsen att jag har gått upp lite grann men det är ju inte så konstigt, jag får ju inte sporta på något vis alls fortfarande tack vare körtlefebern, men snart får jag börja och då kommer jag ju hålla efter en del. Men bara för att jag är nöjd med mig själv går jag inte omkring och klankar ner på andra så att de ska känna sig sämre än vad jag gör. Det gör man bara inte!

Det finns ju vissa som verkligen hatar sig själv och tål inte ens att titta i spegeln och skulle de få den kommentaren skulle de bryta ihop helt, de skulle inte klara av att höra sina egna tankar i ord. Då blir de ju verklighet.

Man måste tänka efter innan man öppnar käften och säger något, visa lite respekt för andra, var inte en sån jävla egoist, du tjänar ändå inget på det....

Nu har jag sagt det jag ville säga, jag hoppas att folk fattar och skärper sig lite...."

 

Jag kände bara att jag behövde få det sagt, ditt finns ju en hel del som gör sånt här och verkligen inte tänker sig för.... Jag ursäktar mig också om jag någon gång har lyckats göra det, det var verkligen inte meningen...

Byebye Nic